Detta är ett stört skönt spel där reglerna alltid kan ändras. Du kan sitta på en vinnande hand och ett drag senare är du så långt ifrån vinst det bara går.
Monty Python Flyxx kan användas utan Fluxx 4.0 eller annat Fluxx men går såklart även att blanda med de andra som en expansion.
Spelet är mestdels baserat på The Holy Grail men även från andra Monty Python filmer.
Det ända som skulle kunna sätta ner betyget är att det "bara" är 100 kort och man snabbt känner igen alla. Så en expansion till detta spelet vore inte dumt. Men jag ger ändå spelet en 10 för dess alla fördelar det har!
Skriven av: Jakke-Kun - 2009-06-10 19:00:22
Den första gång vi spelade Drakens år tyckte jag det kändes hopplöst. I många spel bygger man långsamt upp en hållbar ekonomi - i detta är det en utdragen kamp att inte sjunka till botten. Men ju mer man spelar det ju mer spännande och utmanande är det. Man måste hela tiden parerar de olyckor man vet kommer att inträffa och detta gör att man inte kan expandera som man skulle önskat. Turordningen spelar stor roll men kampen om denna ingår också i spelet. Trots temat är detta ett seriöst spel som kanske passar bäst till den litet mer vane spelaren. rekommenderas varmt för 2-4 spelare
Skriven av: gunnarpåsågen - 2009-06-06 07:35:39
Detta är det första av "Ticket" spelen och det i särklass enklaste. Man drar destinationer och samlar kort som ger en möjlighet att bygga delsträckor till dessa destinationer. Fungerar för två men är bättre för 4 och t o m 5-6 spelare. Passar som barnspel redan från 1:a klass, för vuxna är det litet väl enkelt och då rekommenderas TtR Europe och TtR Nordic (för 2-3 spelare).
Betyget blir 8 för yngre och 6 för vuxna spelare
Skriven av: gunnarpåsågen - 2009-06-06 07:22:56
Är ni bara 2 eller 3 så är detta "Ticketspelet" för er. Hård konkurrens - särskilt om de norska linjerna. Reglerna är litet modifierade - lokens funktion varierar i de olika "Ticket"-spelen, men gå igenom vad som gäller för tunnlar och färjor ordentligt innan så blir det inga problem. Ett trevligt och enkelt - men inte för enkelt - spel.
Skriven av: gunnarpåsågen - 2009-06-06 07:13:52
Då jag såg att spelet fått bra värdering på BGG var det med vissa förväntningar vi öppnade det. Snygg design och bra lagring av spelpjäserna (fast inte så bra som i Dominion). Men spelet...ett malande area control utan större finess! Man spelar en ras och denna har utöver sin egen kapacitet ytterligare en specialförmåga tilldelad. Massor att hålla reda på utan att det tillför så värst mycket. Mekanismen att byta ras då man bedömer att den nuvarande inte kan uträtta så mycket mer är bra och spelet avgörs ofta av timingen för att göra detta. Gissningsvis något för litet spelovana eller yngre spelare.
Skriven av: gunnarpåsågen - 2009-06-05 18:11:34
Eye of Hours som den heter är en expansion som skapar nya möjligheter för strategier. Huvudsakligen blir spelet mer offensivt då man kan sätta upp attacker från flera håll. Pjäsen "Beam Splitter" inte kan användas för att försvara.
Skriven av: jrundhovde - 2009-06-04 22:55:15
Khet är ett spel med relativt lätta regler att lära sig, men med många strategiska möjligheter.
Det har gett mig flera roliga speltimmar.
Skriven av: jrundhovde - 2009-06-04 22:37:40
Älskar man Once upon a Time så är detta är helt okej tillägg. Tycker inte att det vänder historierna så väldigt mycket mot "Dark Tales" utan de flesta nya orden är ganska harmlösa, det är mest sluten som blivit lite mörkare (men även där finns undantag). Samtidigt gör detta att man inte rubbar originalspelet till att alltid bli historier om monster, misär och elaka styvmödrar vilket är bra.
Ett sjysst tillägg till en liten slant. Skulle säga att det tillhör kategorin tillägg som egentligen bara utökar "originalspelet med ännu mer av originalspelet" utan att ändra regler eller hur de flesta spelomgångar ser ut.
Minus då Dark Tales, trots bara 100 spänn, känns lite saftigt i pris, jämfört med originalspelet sett till vad det adderar.
Skriven av: brickuz - 2009-05-26 10:39:46
Thurn und Taxis är ett mycket intressant spel om postväsendet i Europa.
Spelet bygger på att man skapar postrutter i södra delen av Tyskland och dess omnejd.
Enkelt koncept, hyfsat varierande spel och väldigt underhållande, även på bara två spelare. Ger en hel del utrymme till taktik även om slumpen är en ganska stor faktor.
Hört att tillägget "Power and Glory" ger en bättre karta (nuvarande kartan har lite för många "starka punkter och uppenbara rutter") samt en ändring av hur rutter funkar vilket torde ta bort ett par av irritationsmomenten från nuvarande spel.
Helt klart intressant och väldigt underhållande. Rekommenderas varmt, kanske speciellt till er som älskat Ticket to Ride.
Skriven av: brickuz - 2009-05-26 10:34:23
Har spelat Ticket to Ride: Europe och älskat det. Kände dock när vi skulle handla nytt att vi ville "ha något annat än resten av vår vänskapskrets" så gav Märklin-versionen ett försök.
Utan några högre förväntningar gav vi oss in i spelet och blev snabbt positivt överraskade.
Spelet har inte lika bra karta som Europe (upplever jag) sett till spårdragningar, storlek osv. däremot gör det nya passagerarsystemet att man måste tänka om lite och planera på ett helt annat vis.
Sammantaget: Intressant koncept som är klart värt att titta på, speciellt om men redan tidigare älskat Ticket to Ride.
Skriven av: brickuz - 2009-05-26 10:27:47
Höga förväntningar på detta spel och de uppfylldes ändå med råge!
I korthet ska man stoppa världsepidemier (pandemier). Till din fördel har du din egna och dina medspelares olika styrkor, läkare som är bra på att begränsa epidemier, forskare som kan öka tempot du finner vaccin i osv. och mot dig står den klassiska klockan.
Detta är ett rent samarbetsspel, antingen vinner alla eller ingen. Ibland blir det en enkel uppgift, ibland en stört omöjlig. Ens förmåga att samarbeta, planera och hantera oönskade överraskningar sätts verkligen till sin spets.
Med ett lite mer varierande mål så skulle detta spel få en solklar 10:a av mig men det drar ner lite tycker jag. Även om mycket händer ute på banan så skulle jag gärna se ett lite mer varierat mål än att bara samla 5 kort av samma sort fyra gånger, det finns trots allt så många fler mekanismer i spelet.
+ Sanslöst bra balanserat som helhet
+ Intensivt spel som engagerar en
+ Varierat spel varje gång
+ Grym balansering av de olika "klasserna"
+ Klart plus för möjligheten att växla svårighetsgrad
- Vill ha mer varierat mål
Skriven av: brickuz - 2009-05-26 09:40:13
Zooloretto va en mycket positiv överraskning, från början mest köpt för min sambos skull.
Upplägget är mycket enkelt, reglerna är korta (3st A4 med stora tydliga bilder) och ändå är det ett stort spel som tar lång tid att börja bemästra och där helt olika taktiker kan vara lönsamma från omgång till omgång.
Kortfattat ska man driva ett Zoo. Mer inriktat på hur man spelar så innebär det att göra en lång serie avvägningar. Fylla en lastbil med en bra blandning av djur/pengar/marknadsstånd men riskera att förlora den eller sabba en annan last men riskera att behöva ta den. Hela tiden ställs man inför, spelmässigt, enkla utmaningar men taktiskt svåra.
Spelet går att spela ganska långt ner i åldrarna tack vare de enkla reglerna men man kan knappast vänta sig att en normal 10 -åring (vilkket jag skulle säga är en realistisk minimiålder) har en chans mot någon vuxen då det kräver en hel del strategi.
+ Enkla regler som går snabbt att lära sig
+ Varierande spel, mycket utrymme för olika taktik
+ En bra kombination av familjespel och strategispel
- Ganska mycket småplock
- Lite för enkelt för att mäta sig med de större spelen inom strategigenren
- ... och lite för komplicerad taktik för att helt funka för de minsta i familjen.
Skriven av: brickuz - 2009-05-26 09:20:25
Agricola är rätt charmigt, men är väl matematiskt och blir lätt till en väldig massa räknande.
Skriven av: KallePalmLund - 2009-05-25 19:03:28
Jag har spelat detta spel många gånger på både två och tre personer. Det slutar aldrig att vara roligt. Man fastnar i det och börjar tänka på sin drömcivilisation och så vidare. Stark rekomendation, särskilt för er som letar roliga spel på tre.
Skriven av: KallePalmLund - 2009-05-25 19:00:57
Att rädda fulla småtomtar från en sjunkande ubåt kanske inte låter som det optimala temat för ett spel, men efter några omgångar börjar man känna för de små tomtarna som har alla odds emot sig.
Spelet har samma tidsmekanism som Thebes, där varje moment man utför tar tid som markeras genom att en tids-spelpjäs flyttas fram längs tidsräkneskalan som löper runt hela spelplanen. Att flytta sig från ett rum till ett annan "kostar" till exempel en minut, att försöka släcka en brand allt från 1-10 minuter (man slår en D10 för att se om man klarat uppdraget, mindre på tärningen än antal minuter så har uppdraget utförts lyckosamt, annars har man bara slösat tid).
Ju längre man flyttar tidsmarkören, desto fler nya händelsekort ska dras, med fler uppgifter att ta hand om längs vägen – som översvämningar, bränder, missiler som riskerar att självavfyras med mera. Ju längre längs tidslinjen man kommer, desto närmare är man också räddningen, för efter 60 minuter är har man tillsammans klarat spelet och därmed vunnit.
Hur var det då med spriten. Jo, spriten är bra för att uppbåda mod att ta sig in där det brinner, men händelsekort kan också öka graden av berusning utan nytta och blir man tillräckligt full slocknar man och riskerar att dö om en brand eller översvämning drabbar det rum där man stilla insomnat.
Det här är ett snabbt, roligt, rätt kaotiskt och lite slumpartat spel som fascinerar med sin enkla uppbyggnad med mängder av avväganden att ta hänsyn till och massor av uppgifter som snabbt måste lösas.
Samarbetet fungerar också över förväntan, särskilt om man håller de fixarprylar som man samlar på sig under spelets gång öppna för varandra.
Att spelet tar kort tid att spela, om man är maximalt fyra spelare, är ett klart plus då man oftast vill ha omedelbar revansch efter sitt misslyckande (spelet är svårt att lyckas klara).
Skriven av: erikosk - 2009-05-19 16:40:16
Spelet har ett klart underhållningsvärde och bjuder på en massa skratt. Spelomgången består av att respektive spelare får välja mellan tre olika uppgifter som skall genomföras för att få poäng. Varje uppgift har varierande ”svårighetsgrad” och består av att man antingen ljuger ihop en historia där tre förbestämda ord skall vara med eller en ordlek där man skall fortsätta på sista bokstaven på föregående ord, alternativt försöker få motspelarna att avslöja huruvida man ljuger eller inte när man förklarar ett ord.
Stort plus till de grymt fula John Lennon glasögonen som medföljer i boxen och som måste användas.
Spelet går snabbt att spela och det livar garanterat upp stämningen i alla fall. Dessutom funkar det extra bra om man skall bege sig ut och dricka något gott på kvällen…
Skriven av: Adler - 2009-05-09 10:08:02
Nu har jag testat detta underbara spel och konstaterar direkt en positiv sak:
Samlingen vi va igår gillar helt olika spel men för en gångs skull gillade alla spelet (en trivdes bäst med att lyssna men resten va delaktiga).
Reglerna är superenkla och ingångssteget va snarare att få igång berättar-genen samt släppa lite av sitt vinstintresse. När det va på plats blev plötsligt spelet, trots sin brist på klassiska strategiska moment, en helt underbar upplevelse!
Rekommenderas varm till spelgruppen, rollspelare, fester, parkhäng... kanon för att plocka fram det bästa ur din tysta polare eller din annars så propra vän! Solklar tia från någon som annars gillar Settlers, Carcasonne eller Powergrid!
Skriven av: brickuz - 2009-05-08 08:15:02
A&A Battle of the Bulge är ett spel jag varmt kan rekommender alla dem som gillar realistiska krigsspel som berör VK2.
Jämfört med tidigare A&A spel så skiljersig detta ganska mycket eftersom det är ett taktiskt spel mer än det är ett strategispel.
Här handlar det inte om att leda sitt land i krig, utnyttja resurser och tillverka krigsmaterial. Här handlar det om att leda trupper i strid med allt som hör där till.
Som bekant handlar dett här spelet om Ardenneroffensiven vintern 1944/45. Ardenneroffensiven var Hitlers sista försök att besegra de allierade i väster. Planen gick ut på att anfalla de allierade och bryta igenom deras frontlinje på en plats där de inte förväntade, nämligen i den bergiga delen av Belgien och Luxemburg som kallas Ardennerna. Ett område som var bergigt, skogsbeklätt med allmänt dåliga vägar. Ett område som ansågs vara olämpligt för stridsvagnar och större militära operationer och därför endast försvarades av enheter av mindre stridsvärde (trots att tyskarna hade anfallit med stor framgång därigenom med stridsvagnar 1940). Planen gick alltså ut på att slå till mot de västallierade där de ansågs svagast och där de inte förväntade sig det och bryta igenom deras linjer för att pressa sig västerut och erövra Antwerpen, De allierades viktigaste hamn för att skeppa över förstärkningar och förråd till västfronten. Genom att ta Antwerpen skulle de brittiska styrkorna i norra Belgien och södra Nederländerna bli avskurna från de amerikanska och franska trupperna i söder och därmed skulle tyskarna tvinga de allierade till ett andra Dunkerque och på så sätt tvinga dem förhandla om fred. Den här planen var ett enormt vågspel. Inte nog med att den krävde samtliga reserver som fortfarande var i någerlunda gott skick och som behöves betydligt mer på andra ställen, i huvudsak på östfronten så krävde det även större delen av Tysklands trytande bränslereserver. Gick operationen fel så var det kört för Tyskland.
Till en början hade tyskarna enorma framgångar eftersom vädret va dåligt och de allierade inte kunde sätta in något flygunderstöd. De amerikansta trupperna i området krossades. Men i takt med att motståndet hårdnade, vädret klarnade och de tyska resurserna började tryta så tvingades de tyska anfallsspetsarna att stanna. De allierade satte genast in motanfall och i början av 1945 så var man tillbaka där man börjat den 16 december.
Spelet följer det här skeendet mycket bra! Det gäller att som tysk anfalla med allt man har i början innan den som spelar de allierade börjar få in färska förstärkningar i stor skala, och framför allt innan vädret klarnar så han kan utnyttja överlägsenheten i luften. Att spelet inte enbart innefattar pansar, infanteri och artilleri gör det hela än mer realistiskt. Man måste använda trängen och dess lastbilar för att hela tiden köra fram förnödenheter till sina trupper så de kan fortsätta framrycka västerut elelr för att anfalla- Gör man inte det så kan man inte röra sig eller anfalla. man kan även förflytta infanteri och artilleri med sina lastbilar längs vägarna så de snabbare kommer fram till fronten. Frontlinjen är viktig del av spelet. Den markeras av smala böjda markörer som läggs på gränsen mellan hexagonerna. De visar vilket territorium som är i tysk och allierad hand. Detta är viktigt eftersom de talar om vilka städer som finns på tyskarnas sida om fronten. Och det är viktigt eftersom spelet avgörande hänger på hur många städer tyskarna lyckats erövra. För varje tagen stad får den tyske spelaren poäng och spelets mål är att man ska lyckas erövra minst en poäng mer än vad tyskarna lyckades ta i verkligheten. Detta är tyvärr en av spelets två svagheter: att det centrerar sig kring hur offensiven slutade i verkligheten och inte vad planen egentligen gick ut på. Spelkartan innefattar endast de områden och dess närmaste omgivning som tyskarna lyckades erövra i verkligheten. man kan alltså inte erövra Antwerpen som hela planen gick ut på utan bara följa i historiens fotspår och klara biffen en liten belgisk ort bättre än tyskarna. Som allierad vinner man då alltså givetvis genom att förhindra tyskarna att erövra byar till ett värde av 25 poäng.
Den andra enda svagheten är att spelet endast behandlar Ardenenroffensiven. När man väl som tysk lyckats vinna en snabb seger eller som allierad lyckats stoppa tyskarna när man väl fått den numerära överlägsenheten på sin sida tillräckligt många gånger så blir spelet lite tjatigt. Spelsystemet är utmärkt och oerhört realistiskt och roligt. Lagom lätt att lära sig och att spela igenom. Men Ardenneroffensiven begränsar det hela eftersom den bara kan utkämpas på ett sätt: en som anfaller och en som försvarar. Men förhoppningsvis så kommer A&A att göra uppföljare med samma spelsystem men med andra mer eller mindra kända slag under VK2. Rent taktiskt är spelt bättre än Memoir'44, men det saknar Memoirs mångsidighet vad gäller massan av olika scenarior och möjligheten att skapa egna scenarior.
Men får högsta betyg ändå!!!
Skriven av: Verdun1916 - 2009-05-01 18:53:35
Ticket to Ride är ett enkelt, lättförståeligt och underhållande spel som dessutom inte tar speciellt lång tid att spela igenom (en omgång varar i max en timme). Det senare är en klar fördel i mina ögon då det inte alltid finns tid till att spela spel i 4-5 h på vardagarna (det går givetvis alltid att förlänga spelomgången genom att spela med fler tågvagnar).
Spelreglerna är lätta att förstå och det går även snabbt att förklara dessa för den som är helt ny vilket ökar underhållningsvärdet rejält enligt dem som jag spelat med. Jag tror att det även går lätt att förklara för de yngre familjemedlemmarna dessutom.
Ett bra spel som jag starkt kan rekommendera.
Skriven av: Adler - 2009-04-06 19:04:47
Att spela Samurai är lite som att vara Karl-Bertil Jonsson på julafton. Liksom Tage Danielssons fräkniga målbrottsfigur upplevde en INRE KRIS - mellan att tala sanning eller ljuga – finner jag mig ofta själv i ett liknande tillstånd när ett parti Samurai dukas upp på spelbordet. Satsa på snabba vinster eller långsam avkastning? Slösa med båtar och samurajer nu, eller spara till absolut rätt läge? Gå ut hårt eller vara en ”late game hammer”? Eller (till motståndaren) rakryggat yppa sanningen: Det var bara en j*vla tur att du drog den där brickan just nu!
I Samurai (av legendariske Reiner Knizia) kämpar 2-4 spelare om att genom olika slags inflytande på japanska städer vinna en majoritet av pjäser (hjälmar, risfält och buddhor). Spelet är ganska abstrakt (Knizia!) där du i praktiken försöker att med dina olika spelbrickor ”ringa in” de åtråvärda pjäserna, i rätt tid och till ett inte allt för högt taktiskt pris.
Låter det torrt? Det är helt underbart. Man lägger pannan i veck och trummar sina frustrerade hälar i golvet i ett försök att ta begreppet ”hand management” till en ny nivå. Spelet belönar skicklighet, men har en dimension av tur, främst bestående av i vilken ordning du drar dina brickor till handen.
I Samurai är spelplanen olika stor beroende på antal spelare (!), vilket innebär att spelet håller bra på 2,3 och 4 spelare. Allra bäst är det på 2 eller 3 spelare. Och det tar max en timme, vilket många skulle uppskatta!
Samurai: Riktigt bra strategispel, med inslag av ”brain burning”. Ganska lätt att lära sig. Inte ett ”snackspel”. Mycket läckra och bra komponenter. Kan provas online på mabiweb.
Recensionen gäller spelets engelska version. Det finns en svensk version.
Sayonara!
Skriven av: tomaslundin - 2009-03-30 15:47:35
Om du har några frågor eller funderingar är det bara att höra av dig till oss.
E-post: info@worldofboardgames.comOrdrar med varor vi har i lager, och som kommer in innan 12:00 på vardagar, skickas normalt samma dag och har sedan en leveranstid på 1-3 dagar.
Fraktkostnaden är 49 kr med Schenker - Ombud, 75 kr med Postnord - Ombud och 175 kr för hemleverans med Postnord. Företagspaket kostar 99 kr. Du ser din fraktkostnad när du går till kassan. Vid beställningar för minst 2000 kr ger vi fri frakt, gäller dock endast Schenker - Ombud och för privatpersoner.